All utrustning (datorer, routrar, servrar och så vidare) som kan kopplas in i vanliga hemmanätverk har en så kallad MAC-adress. Det är en adress som skrevs in i själva nätverkskortet när det tillverkades.
En MAC-adress består av 12 stycken så kallade hexadecimala tecken och kan se ut så här:
- 01:23:45:67:89:ab
- 00:fe:19:2a:73:dc
- 02:0a:95:9d:68:16
I det decimala talsystemet som vi använder till vardags så kan varje siffra ha 10 värden, från noll till nio:
I hexadecimala tal så kan varje tecken ha 16 olika värden. Från noll upp till nio och sen vidare från A upp till F:
A har alltså värdet 10, B betyder 11, C betyder 12, D betyder 13, E betyder 14 och F betyder 15. |
MAC-adresser och IP-adresser är två helt olika typer av adresser, men båda används av datorer som pratar med varandra. Varje gång en dator skickar ut trafik så har trafiken både en source och destination IP-adress, men också en source och destination MAC-adress.
IP-adresser är dom adresser som berättar vilken slutdestination som paketet har och varifrån paketet kommer.
MAC-adresser däremot kan man säga används för att berätta vilket nästa delmål är för paketet inom det lokala nätverket.
En jämförelse med postleveranser
Ett IP-paket som ska skickas över internet har ju många tillfälliga stopp längs med vägen i olika routrar som paketet passerar. Varje router skickar paketet vidare till en annan router längs med vägen, till dess att paketet har kommit hela vägen fram till slutdestinationen.
Destinations IP-adressen som finns på IP-paketet måste hela tiden vara densamma, på samma sätt som mottagaradressen på ett brev som man skickar på posten inte förändras längs med vägen. Brevets mottagaradress är ju alltid likadan oavsett var längs med vägen som brevet befinner sig.
Men när det gäller vanliga brev så måste brevbärarna och poståkarna också ha tillfälliga destinationer dit brevet ska skickas härnäst. Brevbäraren som hämtar brevet från brevlådan lämnar ju inte brevet direkt till mottagaren, utan hen lämnar in brevet till en postsorteringscentral. Så även om brevet har en slutdestination som det ska till så lämnar brevbäraren brevet vidare till en annan adress än slutdestinationen.
När brevet sorteras på den första postsorteringscentralen så sorteras den efter vilken slutdestination som brevet ska till. Men sen kanske brevet lämnas till en poståkare som får i uppdrag att ta brevet vidare till nästa postsorteringscentral. Återigen så transporteras alltså brevet inte till slutdestinationen utan till en annan adress.
I datornätverk så är det MAC-adresser som berättar vad som är nästa delmål för trafiken. Poståkarna motsvaras i datornätverk av switchar som kan sitta på lokala LAN eller mellan routrarna. Switcharna levererar inte paket baserat på vilken IP-adress paketet har utan bara baserat på vilken MAC-adress trafiken ska till, vilket i datornätverk alltså är sakers adresser på det lokala LAN:et.
Hur det fungerar i datornätverk
Varje router tittar på destinations IP-adressen som paketet ska till i slutändan. Baserat på den slutdestinationen så vet routern åt vilket håll den ska skicka paketet och vilken nästa router i kedjan som paketet ska till. Då kan den skriva in nästa routers MAC-adress som nästa delmål för paketet.
Source IP och Destination IP förändras alltså inte för paketet när det skickas över internet. Dom består och är desamma hela tiden. MAC-adresserna däremot ändras för varje nytt litet “LAN” eller lokalt nätverk som paketet ska skickas över mellan routrarna.
MAC-adresserna används alltid, även på ett litet LAN där bara två datorer ska prata med varandra.
|
Föregående avsnitt: |
Nästa avsnitt: |