Routing, en introduktion till IP-adresser

En routers huvuduppgift är att routa trafik, det vill säga att göra ett vägval och skicka trafik vidare mot trafikens destination. Jämför med det engelska ordet “Route” eller “rutt” på svenska. Med andra ord håller routern koll på vilka rutter som finns för trafiken att ta, och skickar sedan trafiken den bästa rutten mot destinationen.

En vanlig hemmarouter har ofta inte ett så avancerat val av rutter att göra. Den vet att ett lokalt nätverk finns på insidan av routern, och att alla andra destinationer finns på utsidan via internetanslutningen.

Så länge som två datorer på insidan av routern pratar med varandra så skickar routern vidare trafiken direkt mellan datorerna. Om en dator försöker surfa på internet kommer routern att skicka ut trafiken ut till internetleverantören via internetanslutningen. Sedan får internetleverantörens routrar av större modell ta över ansvaret för att skicka vidare trafiken dit den ska.

Översikt över hemmarouter och hemmanätverk, insida, LAN, utsida, WAN

Faktiskt är det så att internet i princip består av en massa routrar som är ihopkopplade. Varje internetleverantör har routrar som hittar vägen till olika ställen, och så kopplar internetleverantörerna dessutom ihop sina routrar med varandra för att kunna skicka trafik mellan varandra till destinationer som ligger på andra platser på internet.

Så internet är väldigt förenklat sett egentligen inte så mycket mer än massa hopkopplade routrar som ägs av olika internetoperatörer. Till företag säljer internetoperatörerna att företaget får koppla in sina webbservrar till internetoperatörens routrar, och till hemmaanvändare säljer internetoperatören att man får koppla in sin hemmarouter. På så sätt kopplas hela världen ihop i ett jättestort nätverk som kallas internet.

IP-adresser är dom adresser som datorer använder för att skicka trafik mellan varandra. Dom motsvaras ungefär av gatuadresser i vanliga livet. Tänk er att en person vill skicka ett brev till en annan person. Avsändaren måste då känna till mottagarens gatuadress, vilket avsändaren skriver ner på ett kuvert.

Avsändaren vet kanske inte ens exakt var mottagarens adress ligger, men ändå kan avsändaren skicka iväg brevet genom att lägga det på en brevlåda. Sedan kommer en brevbärare och hämtar brevet och tar det till en postsorteringscentral.

I bilden nedan ser man tydligt på den markerade delen av adressen att olika delar av adressen är extra intressanta för postkontoren beroende på var i kedjan som brevet befinner sig.

Jämförelse mellan routing, IP-adresser och postutdelning

Det man gör på den första sorteringscentralen är att undersöka adressen och titta efter vart brevet ska någonstans. Därefter skickar den första postsorteringscentralen brevet vidare mot dess destination. Om mottagaren bor långt borta så kommer brevet att skickas vidare till en annan sorteringscentral som ligger närmare mottagaren. Den första sorteringscentralen kanske därför inte heller behöver veta exakt var gatuadressen ligger, utan det kan räcka med att titta på vilket Land, vilken Stad och vilket Postnummer som brevet ska till för att avgöra i vilken riktning som brevet ska skickas vidare.

När brevet kommer närmare destinationen så kommer postsorteringscentralerna att behöva titta mer noggrant på mottagaradressen för att veta mer exakt i vilken riktning brevet ska skickas. När brevet hamnar på ett postkontor i rätt stad kommer det bli ännu viktigare att undersöka det exakta postnummret. Till slut hamnar brevet inom rätt postnummerområde på ett utdelningskontor, och en brevbärare får i uppdrag att lämna över paketet till mottagaren på utdelningsadressen.

Postsorteringscentralerna motsvaras i datornätverk av routrar. Hemmaroutern som ska skicka ut trafik på internet kanske inte vet exakt var www.dn.se finns ute på internet, men den vet att om den skickar trafiken i en generell riktning ut på internet via internetanslutningen så kommer nästa router hos internetleverantören att ha bättre koll på mer exakt var trafiken ska någonstans.

På det viset skickas datortrafik över Internet närmare och närmare sin destination via internetleverantörernas routrar. Ju närmare destinationen som trafiken kommer, desto bättre koll har routrarna på exakt var slutdestinationen finns. Till slut hamnar trafiken hos en router som är direkt kopplad till slutdestinationen som kan vara en webbserver eller liknande, och den sista routern i kedjan kan då leverera trafiken till webbservern.

Föregående avsnitt:
Introduktion till hemmanätet

Nästa avsnitt:
IP-adresser