IP-adresser

På samma sätt som en fullständig gatuadress består av flera delar så består även en IP-adress av flera olika delar. Där en gatuadress består av de mer och mer specifika delarna land, stad, postnummer, gata och husnummer så består en IP-adress i stället av två huvuddelar: IP-nät och Adresser inom IP-nätet.

IP-nätet motsvarar dom lite mer generella delarna av en fullständig gatuadress, så som stad, postnummer och gata, medan adresser inom IP-nätet kan sägas motsvarar dom specifika husnummer som finns på en gata.

På ett nätverk så kan alla datorer som sitter anslutna till samma lokala nätverk prata direkt med varandra, förutsatt att dom har IP-adresser som tillhör samma IP-nät. Om datorerna däremot tillhör olika IP-nät så måste dom prata med varandra via en router. Routerns uppgift är att hitta till olika destinationer, och i datornätverk så motsvaras dessa destinationer just av olika IP-nät.

Två datorer med IP-adresser på samma IP-nät kan kommunicera direkt med varandra

Två datorer med IP-adresser på olika IP-nät kan inte kommunicera direkt med varandra

Hur vet man då om två IP-adresser ligger på samma IP-nät eller två olika IP-nät? Det är tyvärr inte lika enkelt som när det gäller gatuadresser att reda ut vilken del av en IP-adress som är IP-nätet och vilken del som är adresser inom IP-nätet.

Svaret ligger i något som kallas för subnätmask. En IP-adress kombineras alltid ihop med en subnätmask, och det är subnätmasken som bestämmer hur stor del av IP-adressen som är IP-nät och hur stor del som är adresser inom IP-nätet.

Subnätmask och IP-nät

Att verkligen förstå hur en subnätmask fungerar kan vara avancerat, men som tur är så behöver man inte ha särskilt djup förståelse om man inte faktiskt arbetar med nätverk eller nätverkskommunikation.

Både en IP-adress och en Subnätmask består av fyra delar som åtskiljs av punkter.  Den första delen av subnätmasken hör ihop med den första delen i IP-adressen. Den andra delen av subnätmasken hör ihop med den andra delen i IP-adressen, och så vidare.

Förhållande mellan IP-adress och Subnätmask

I sin enklaste form så består varje del av subnätmasken antingen av talet 255 eller av talet 0 (noll).

  • Om subnätmasken är 255 i första delen så betyder det att första delen av IP-adressen visar vilket IP-nät som adressen tillhör.

Förhållande mellan IP-adress och Subnätmask, IP-nät bestäms av subnätmasken

  • Om andra delen av subnätmasken också är 255 så är även andra delen av IP-adressen en del av vilket IP-nät som adressen tillhör.

Förhållande mellan IP-adress och Subnätmask, IP-nät bestäms av subnätmasken

  • Om tredje delen av subnätmasken också den är 255 så tillhör även tredje delen av IP-adressen den del som visar vilket IP-nät adressen tillhör

Förhållande mellan IP-adress och Subnätmask, IP-nät bestäms av subnätmasken

Nätadresser, IP-nätets namn

Varje IP-nät har en så kallad nätadress som är namnet på IP-nätet. Om man vill berätta vilket IP-nät som en dator befinner sig på så anger man nätadressen. Det är alltid den lägsta adressen som finns på IP-nätet som blir nätadress.

Exempel 1

Dom tre första delarna av den här IP-adressen tillhör IP-nätet. Det bestäms av subnätmasken vars tre första delar har värdet 255.

Dator med IP 101.102.103.5, subnätmask 255.255.255.0

Noll är den lägsta adressen som finns i fjärde delen av IP-adressen och datorn ovan tillhör därför IP-nätet 101.102.103.0

Den fjärde delen av IP-adressen (.5) visar vilken adress som datorn har fått på IP-nätet.

Exempel 2

Denna dator tillhör IP-nät 211.139.157.0

Dator med IP 211.139.157.9, subnätmask 255.255.255.0

Den har fått adressen 9 på IP-nätet, och dess IP-adress är 211.139.157.9

Exempel 3

Denna dator tillhör IP-nätet 192.168.1.0, vilket är ett av dom vanligaste IP-näten man hittar på hemmanätverk.

Dator med IP 192.168.1.7, subnätmask 255.255.255.0

Den har fått adress 7 på IP-nätet, och dess fulla IP-adress är 192.168.1.7

IP-nät på hemmanätverk

I ett vanligt hemmanätverk så brukar subnätmasken alltid vara “255.255.255.0”. Det betyder att dom första tre delarna av IP-adressen bestämmer vilket IP-nät adressen tillhör, och den sista delen av IP-adressen bestämmer vilken adress inom det IP-nätet som en dator har.

Varje del av en IP-adress kan ha ett värde mellan 0-255. Den fjärde delen av IP-adressen har alltså 256 stycken adresser (noll till och med 255) där dom flesta kan användas till datorer, telefoner, laptops, routrar och andra enheter i hemmanätverket. Det är mer än fullt tillräckligt för ett vanligt hemmanätverk.

Den första adressen (noll) och den sista adressen (255) kan dock inte användas till datorer utan dom är reserverade till specialfunktioner. Därför kan egentligen bara 254 adresser (1 – 254) användas till datorer och annan utrustning.

I ett hemmanätverk är det normalt sett routern som bestämmer vilka IP-adresser som datorerna får genom att den delar ut IP-adresser, subnätmask och flera andra detaljer till datorerna.

Föregående avsnitt:
Routing, en introduktion till IP-adresser

Nästa avsnitt:
Default Gateway, att hitta till andra IP-nät